Premiärtur med vår Opel till Öland (och ja, vi kom dit och tillbaka)…

När man väl ska göra någonting så är det lika bra att göra det storslaget! Vi har ju, som bekant, haft en del strul med vår kära Opel men nu börjar vi få ordning på vår bobil Toto. Förra helgen hade vi en resa till Öland inplanerad och Jan tyckte självklart att det skulle ses som ett tillfälle att ta en premiärtur med vår opålitlige bil…

Jan bytte startmotor dagen innan vi skulle åka och sedan drog vi iväg till Öland på morgonen. Jag var något skeptisk och undrade varför vi inte kunde testa bilen på en kortare resa först, men Jan var bestämd och hävdade att ”Bilen måste testas och det är bara bra att den får rulla några mil”. Jag blev dock lite orolig när han packade med ett reservdäck, ett extra batteri och bogserlina 🙂

Framför Kalmar Konstmuseum
Min bror visar oss runt på ”DEAR STÖK BÄSTA TURMOIL”

Som tur var gick den klockrent hela vägen fram och tillbaka utan bekymmer. Tur det, för annars hade jag missat själva anledningen till resan – min brors vernissage på Kalmar Konstmuseum. Jag behöver väl knappt nämna att jag är oändligt stolt över min bror, som dessutom kommit in på Konstfack till hösten!! Förutom en tur på utställningen hann vi med koreansk lunch på Gangnam innan vi drog vidare över bron till Öland. Eftermiddagen spenderades strosandes runt i Borgholm. Vi åt glass och lekte på piratskeppet Barbara i Bäckmanska Parken. När det började bli kväll köpte vi med oss mat till pensionatet (Villa Sol & Villa Ekebo, som vi även bodde på sist vi var här) och tog en bastu. En perfekt lördag helt enkelt!


På söndagen mötte vi upp min bror och en av hans kompisar och gick till Borgholms slottsruin. Det var en perfekt aktivitet för såväl barnen som oss vuxna. Edvin var väldigt fascinerad över att hela slottet brann ner, och han frågade gång på gång ”Varför brann slottet ner?”

Här kommer lite bisarra och roliga fakta som jag fick ta del av på museet:

  • Slottet har anor från 1100-talet
  • År 1651 bosatte sig Karl X Gustav på Borgholms Slott, ”Karl X Gustav var en ung herreman med starka passioner för mat, kvinnor och krig”
  • Karl X Gustav hade ett midjemått på över 2 meter!
  • Under Karl X Gustavs tid på slottet serverades ofta upp till 24 rätter och man sköljde i snitt ner maten med tre liter öl och tre liter vin per person!
  • Under en del av den svenska stormaktstiden (1600-1700 talet) förbjöds ölänningar att jaga, eftersom allt villebråd skulle jagas av kungen. Detta gjorde att ölänningar förbjöds ha vapen och endast hundar med tre ben tilläts på ön!
  • Slottet härjades av en stor brand i oktober 1806, som i princip bara lämnade kvar muren. Branden berodde på en spricka i skorstenen som gjorde att en gnista kom ut på slottsvinden.

Efter en kort, men härlig helg på Öland var det dags att köra tillbaka hemåt igen… Vi kom hem utan bekymmer och kunde nöjda konstatera att bilen kändes bra att spendera några timmar i, så härmed förkunnar jag att bandet är klippt och Toto är invigd på riktigt 🙂

Barnen skötte sig ypperligt. Tur att båda två är vana att spendera x antal timmar på flyg/tåg/bussar/bil/husbil…

Borgholm över en natt – ett mysigt avslut på såväl ledigheten som 2018

Julledigheten har verkligen gått fort, som alltid när man är ledig! Vi har haft en lugn jul, med mycket tid tillsammans utan en massa måsten. När vi inte gått runt hemma (i pyjamas hela dan’) så har vi gjort vad som förväntas vid jul, nämligen spenderat tid med släkten.

Vi avslutade ledigheten (och 2018) med en minisemester till Öland. Målet med resan var att hälsa på min lillebror och det blev en fullspäckad resa som innebar en hel del tid i bilen, men också ett besök på Ölands Folkhögskola, en promenad på Alvaret och några timmar på Borgholms Badhus. Barnen hade hur kul som helst och Edvin pratar redan om hur många gånger han ska åka vattenrutschkanan nästa gång 🙂

Jag brukar inte bestämma några nyårslöften och jag brukar inte heller blicka tillbaka allt för mycket på det som varit… Om du, precis som jag, är lite mätt på alla tillbakablickar, nyårslöften och ”Best of 2018” som svämmar över alla flöden just nu så kanske du också fnissar högt åt hejhejvardags illustration med tips på mål för nya året: ”Dricka mer kaffe, sova mindre, träna sällan och äta mycket halvfabrikat i veckorna”

Det bästa av 2018!

Nu är vi i alla fall redo för 2019! Jag hoppas att året kommer att kunna sammanfattas med: Familjen, Äventyr & Yoga!

Från A till B – det där med att uppskatta transportsträckan

Under helgen har jag spenderat några timmar på tåg och bussar genom Sverige. Destinationen var Öland och ett besök hos min bror. Det fick mig att fundera på det där med att ta sig från en plats till en annan… Jag har alltid uppskattat att resa och att vara på väg. När många svenska jagar charterresor ned kortast möjliga transfer från flygplatsen till hotellet; har vi tvärtom sett hela transportsträckan som en del av resan och inte bara transport från A till B. Men visst, detta tänket har stundtals gjort att vi kanske spenderat orimligt lång tid på att förflytta oss…

Genom ”Ingenmansland” vid gränsen mellan Moçambique och Malawi – sommaren 2013

Sommaren 2013 var vi på lite över en månads ”semester” i södra Afrika. Denna resan kan sammanfattas med att vi till största delen satt i små minibussar överfyllda med människor, höns, getter och allt mellan himmel och jord. Bussarna tog sig fram relativt sakta och de dåliga vägarna och långa avstånden gjorde att merparten av resan spenderades på att ta oss från A till B till C osv. Endast några få stunder spenderades på sånt som folk i allmänhet skulle förknippa med semester…

Bussen går nu… eller om 30 min eller 1 h… Någonstans i Moçambique – sommaren 2013

Visst, vi har blivit något mer bekväma sedan vi skaffade barn, men vi har ändå rest runt på både tåg, bussar, taxi, båtar och rikshor med barnen i släptåg. Alla som kom med förmaningar som ”vänta bara tills ni får barn” har nog börjat förstå att man inte måste vara förpassade till charter och Lollo & Bernie bara för att man blivit en familj. På vårt kommande äventyr, i en liten bobil på väg genom Europa och Centralasien lär vi återigen spendera maximalt med tid på att transportera oss och minimalt med tid på att semestra 🙂

Familjen väntar på tåget – Sri Lanka 2017

Efter att jag blivit mamma ser jag en tågresa ensam som rena lyxen! Tid i mängder, ljudbok, te, nåt gott att smaska på och bara sitta och spana ut genom fönstret… Resan till Öland började på bästa sätt med en reseskildring om Indien. Reportaget är från 1995 men känns som att det var skrivet igår. Om du aldrig varit där och är lite nyfiken på detta fantastiska land, lyssna på Tre män i en Rickshaw! Då får du en föraning om vad du kan vänta dig om du åker dit. Jag längtar alltid lite till Indien… Bara ni som varit där och också blivit förälskade i landet vet känslan 🙂 Vinterns resa får nog bära av dit!

Alice första resa – Indien 2016

En vända i Sverige och sedan på’t igen med Pompeji

Jag kan knappt tro att det bara är en vecka sedan jag skrev här sist. Mycket har hänt sedan dess! Jag och Alice har varit hemma i Sverige och vänt (söndag-söndag). Under den veckan har jag jobbat, jobbat & jobbat! När jag hade fullt upp med halvårsbokslut så var Alice hos mormor och grabbarna levde livet ensamma i husbilen i Italien.

Så vad har hänt sedan förra inlägget? Lördagen innan vi åkte hem spenderades vid Albanosjön, bara några mil öster om Rom. Sjön ligger i kratern på en vulkan, med ett fort högst upp på toppen. Dagen tillbringades på stranden och barnen tyckte det var häftigt att bada i en vulkan. Det kändes som den perfekta ”sista” dagen (trots att den slutade det men en p-bot och övernattning på en långtidsparkering. Så kan det gå 🙂 )

I alla fall, veckan hemma i Sverige gick fort! Det kändes som att vi precis kommit hem när det var dags att åka tillbaka till resten av familjen. Under veckan som jag och Alice var hemma så stod grabbarna på en ställplats 1,5 timme söder om Rom i byn San Felice Circeo. Det visade sig vara ett bra val! Deras dagar har fyllts av cykelturer, strandhäng och promenader. Visst låter det som värsta romantiska filmen?! När Jan frågade Edvin om det skulle bli kul att jag och Alice kommer tillbaka så hade han bara skakat på huvudet 🙂

Trots det svala intresset om vår återkomst så flög jag och lillan ner på söndagen. Direkt när vi landat i Rom så började vi köra söderut och hamnade i Pompeji. Det visade sig vara en fullträff! Så mysig liten stad! Idag gick vi till ruinerna av gamla Pompeji, som begravdes under ett vulkanutbrott för nästan 2000 år sedan. Jag blev överraskad över hur stor staden varit och alla detaljer på husen. Det var mosaikgolv, utförliga målningar och nåt slags vattensystem inne i husen. Det var dessutom stora gatusystem och amfiteatrar. Det var verkligen imponerande! Efter att vi sett en bråkdel av ruinerna (det skulle ta runt 7 timmar och se det mesta av staden) så packade vi in oss i husbilen och fortsatte söderut. Planen är att åka över till Sicilien imorgon.

Just det, för er som funderar över om det var några större olyckor eller missar som hände när grabbarna var själva så kan ni slappna av nu. Det enda som hände (som jag vet om) är att dom ”krockade med ett träd”, som Edvin gärna påpekar gång på gång 🙂 Riktigt så illa var det inte, men en påbackning när dom skulle parkera på ställplatsen resulterade i en trasig del på markisen. Tur att jag kunde köpa med mig reservdelar 🙂

När allt vänder – nu är vi på väg söderut!

När vi på tisdags morgon fick veta att hela bakaxeln behövde bytas, insåg vi att Pärlan kanske inte skulle vara färdig innan midsommar. Eftersom vi båda stundtals är hopplösa optimister och finner oss i det mesta så vi valde att fortsätta campa utanför verkstaden… Det skulle visa sig bli tre dygn på ett industriområde i Ekeby. Dagarna fylldes med promenader in till byn; gå förbi vårdcentralen (och ev låna deras toalett, förlåt för det), byns två pizzerior, möbelaffär och mataffär och sen vända hemåt igen 🙂

På onsdagen fick vi veta att en skrot i Sjöbo hade en bakaxel som troligtvis skulle passa på vår Pärla. Den skulle vara färdig att hämtas på torsdagen kl 12. Nu började hoppet komma att det skulle bära av söderut trots allt. På kvällen lekte barnen utanför husbilen och Jan skulle passa på att pumpa ena framdäcket… Då small såklart ventilen och däcket tömdes på 2 sekunder. Båda två bara suckade och Jan satte på reservdäcket, sen var det inte mer med det. Båda två konstaterade tyst att ”det löser vi imorgon”. När vi gick upp och åt frukost dagen efter så var däcket lagat! Killen på verkstaden hade åkt och lagat det 🙂

Torsdagen gick i ett! Jan åkte till skroten i Sjöbo och hämtade bakaxeln, när han kom tillbaka några timmar senare så gick vi ut och åt pizza. Under tiden skulle Pärlan få en ny bakaxel, bromstrumma och däck. Vi höll tummarna för att allt skulle passa! När vi kom tillbaka så fick vi veta att allt passade och kunde pusta ut. Nu började vi fundera på om vi skulle hinna med 18-färjan till Sassnitz…

Vi räknade ut att om vi kunde åka innan 16 så borde vi hinna. Klockan 16.20 sladdade vi ut från verkstaden och körde mot Trelleborg. GPSen visande att vi skulle vara framme 17.25 och incheckningen stängde 17.30. Vi hade dessutom lite diesel, men insåg att vi inte skulle ha tid att tanka. Skulle vi hinna? Jodå, med några minuter tillgodo körde vi in på färjeterminalen. Det kändes SÅ.JÄKLA.HÄRLIGT!

Till och med Alice var otålig att komma ombord, hon försökte tuta sig fram i kön… Färjan tog drygt 4 timmar och sedan var vi i Tyskland. Vi stannade på en gratis ställplats/parkering utanför Ralswiek. Det var en härlig känsla att vakna upp nu på morgonen och faktiskt vara på väg! Vi åt frukost och sedan började vi köra söderut. Det blir några mil idag…

*Vi vill gärna tacka Ekeby Bil & Husbilsservice för all hjälp! Utan er hade det inte blivit någon semester än på ett tag*