När vi var på väg till andra stoppet på Sicilien, Spiaggia Calamosche, så kunde det slutat med ännu ett förstört däck eller två… Det var vägarbete på väg dit och trots att jag tog andra vägar, avstickare så att vi skulle komma på vägen längre fram, så verkade det inte vara nåt slut på vägarbetet. Vi såg inte en enda skylt om alternativ väg eller några arbetare i sikte så tillslut tänkte vi äh, vad fasiken, och körde. Det skulle vi inte gjort 🙂
Efter ett tag blev vi stoppade av två vägarbetare. Dom bara skrattade och förklarade på italienska att vi måste tillbaka till asfalten… När vi vände så såg vi att det stack upp fullt av armeringsjärn i mitten av vägen. Vilken tur att vi inte backade på någon! (Så det var alltså inte bilen som fick tre punkteringar…) Efter den strapatsen lyckades vi hitta en väg som tillslut tog oss hela vägen till ställplatsen/parkeringen vid Spiaggia Calamosche.
Vi ställde upp oss i en olivlund och fixade lunch. På eftermiddagen gick vi ca 30 min till stranden, som ligger mitt inne i ett naturområde. Stranden var barnvänlig, med lugnt och stilla vatten och sandstrand. 
När vi skulle gå tillbaka till husbilen på kvällen så märkte vi att vi fått punka på vagnen. Så Jan fick köra/lyfta hem vagnen på framhjulen och så fick Edvin och Alice gå själva. Det gick förvånansvärt bra, med färre ”jag orkar inte gå” än vanligt, trots värmen och att barnen sprungit runt på stranden hela eftermiddagen. Istället för 30 minuter hem så tog det säkert det dubbla… Parkeringen var full av bilar på dagen, men nu stod vi ganska ensamma kvar. Så skönt att stå mitt bland alla olivträd. Efter en utedusch och lite kvällsmat så jagade alla mygg in oss i husbilen. 
Under gårdagen var vi vid husbilen på förmiddagen och efter lunch gick vi ner till stranden. När vi kommit fram kollade jag däcken och upptäckte att det var punka igen! Nu satt det två långa taggar i ena däcket. Jan visade vilken gentleman han är och gick tillbaka till husbilen och lagade däcket. Under timmen som han var borta badade jag och barnen. Alice är alltid skeptisk att gå i och hon tycker att det är ”kallt, kallt!”, men efter att hon doppat sig så är hon i vattnet hela tiden.
Vägen tillbaka gick snabbare idag och vi klarade oss faktiskt utan fler punkteringar 🙂 Vi var ändå tillbaka sent och när vi väl hade duschat så började solen gå ner och myggen komma fram. Alice var helt sönderbiten efter igår så vi åt kvällsmat inne. Det var länge sedan!
Nu på morgonen åt vi frukost tidigt och var färdiga för att åka redan vid nio. Vi ville helst undvika att möta strömmen av bilar på väg till stranden, på den smala grusvägen. Första stoppet för dagen blev i en matbutik och efter att att vi fyllt upp förråden började vi köra mot Punta Grande och Scala dei Turchi (turkiska trappan).
Även denna eftermiddagen spenderades på stranden. Vi var tillbaka vid husbilen först vid 19-tiden på kvällen och fixade lite småplock till kvällsmat. Edvin & Alice sparkade boll och lekte med några andra barn till sena kvällen.
Så idag, fredag, var det alltså dags att göra Rom. Vi tog metron in till centrum vid 10 och sedan gick vi och kollade på den ena historiska platsen efter den andra. Det som förvånade mig mest var närheten till allt. Man kan verkligen gå till alla av de mest kända sevärdheterna! Det finns dessutom någonting att se i varje gathörn, det vimlar av mysiga kvarter och gamla hus överallt. Det märks att Rom är en stad som varit med i över två tusen år.
Det var ganska skönt att gå några lugna kvarter bort till Pantheon och sedan Piazza Navona. Barnen hade suttit i vagnen hela förmiddagen, men nu började båda två bli rastlösa. Då passade det perfekt att sätta oss på en lugn gata och äta vår picknick.
