Julstök blandat med visumansökan till Indien

Helt plötsligt är det slutet av december och därmed även slutet av året… När det är som allra mörkast känns det skönt att ha någonting framför sig som man ser fram emot. Det behöver inte vara någonting stort, kanske längtar man rent av till julen, lite mer dagsljus, eller varför inte den svenska sommaren (vågar man hoppas på samma väder som förra?!).  Det jag väntar på just nu är i alla fall vinterns resa, om nästan exakt en månad packar vi ryggsäckarna och hoppar på ett plan till Indien.

Barnen (eller främst Edvin) pratar ofta om att Åka på semester allihopa. Det är nog främst tanken på att vara tillsammans som lockar, men han pratar också om att han vill ha det varmt och säger ofta Jag gillar inte kallt! Edvin pratar dessutom även om Indien titt som tätt, men det han minns är att han grävde ner en liten plogbil i sanden. En försäljare i en lite butik vid stranden tyckte synd om honom och gav honom en ny bil. Den kallas fortfarande för Indienbilen här hemma 🙂

Alla i familjen har lite olika minnen av Indien (eller ja, Alice kanske inte minns så mycket eftersom hon var liten nykläckt bebis när vi var där sist) och självklart är förhoppningarna också lite spridda. Både Edvin och Alice ser fram emot att leka i sanden och bada, medan vi vuxna längtar efter en riktigt god Masala Chai, fantastiskt smakrik mat och tid för varandra.

Indien har sedan flera år tillbaka visumansökning via nätet, så kallat e-Visa och det fungerar riktigt smidigt. Här kommer några tips inför din ansökan:

  • Det finns flera hemsidor som utlovar både snabba och billiga visum till Indien, men denna är den officiella: https://indianvisaonline.gov.in/evisa/tvoa.html
  • Det är i dagsläget ganska dyrt, både pga dollarkursen och prisökning. Idag kostar det 80 USD/ visum. Jag har för mig att det tidigare kostat runt 40-50 USD.
  • Du behöver ansöka minst 4 dagar innan du anländer i landet.
  • Turistvisumet gäller i 60 dagar efter du anlänt.
  • Tänk på att passet måste vara giltigt i 60 dagar efter att du anlänt till Indien, du måste dessutom ha minst två tomma sidor för stämplar.

Från A till B – det där med att uppskatta transportsträckan

Under helgen har jag spenderat några timmar på tåg och bussar genom Sverige. Destinationen var Öland och ett besök hos min bror. Det fick mig att fundera på det där med att ta sig från en plats till en annan… Jag har alltid uppskattat att resa och att vara på väg. När många svenska jagar charterresor ned kortast möjliga transfer från flygplatsen till hotellet; har vi tvärtom sett hela transportsträckan som en del av resan och inte bara transport från A till B. Men visst, detta tänket har stundtals gjort att vi kanske spenderat orimligt lång tid på att förflytta oss…

Genom ”Ingenmansland” vid gränsen mellan Moçambique och Malawi – sommaren 2013

Sommaren 2013 var vi på lite över en månads ”semester” i södra Afrika. Denna resan kan sammanfattas med att vi till största delen satt i små minibussar överfyllda med människor, höns, getter och allt mellan himmel och jord. Bussarna tog sig fram relativt sakta och de dåliga vägarna och långa avstånden gjorde att merparten av resan spenderades på att ta oss från A till B till C osv. Endast några få stunder spenderades på sånt som folk i allmänhet skulle förknippa med semester…

Bussen går nu… eller om 30 min eller 1 h… Någonstans i Moçambique – sommaren 2013

Visst, vi har blivit något mer bekväma sedan vi skaffade barn, men vi har ändå rest runt på både tåg, bussar, taxi, båtar och rikshor med barnen i släptåg. Alla som kom med förmaningar som ”vänta bara tills ni får barn” har nog börjat förstå att man inte måste vara förpassade till charter och Lollo & Bernie bara för att man blivit en familj. På vårt kommande äventyr, i en liten bobil på väg genom Europa och Centralasien lär vi återigen spendera maximalt med tid på att transportera oss och minimalt med tid på att semestra 🙂

Familjen väntar på tåget – Sri Lanka 2017

Efter att jag blivit mamma ser jag en tågresa ensam som rena lyxen! Tid i mängder, ljudbok, te, nåt gott att smaska på och bara sitta och spana ut genom fönstret… Resan till Öland började på bästa sätt med en reseskildring om Indien. Reportaget är från 1995 men känns som att det var skrivet igår. Om du aldrig varit där och är lite nyfiken på detta fantastiska land, lyssna på Tre män i en Rickshaw! Då får du en föraning om vad du kan vänta dig om du åker dit. Jag längtar alltid lite till Indien… Bara ni som varit där och också blivit förälskade i landet vet känslan 🙂 Vinterns resa får nog bära av dit!

Alice första resa – Indien 2016

Vår drömresa börjar ta form – ett halvårs äventyr med familjen väntar

Nästa år slänger vi in barnen i en liten Opel och drar iväg på den ultimata roadtrippen till Mongoliet! Det känns nästan helt obeskrivligt… Tänk att spendera ett halvår med att upptäcka världen tillsammans. Kanske funderar några av er på varför det blir just Mongoliet, och varför just nu? Precis som med det mesta i livet så är det en blandning av drömmar, ambitioner och tillfälligheter.

När min pappa gick bort förra sommaren och hans gamla Opel Combo skulle säljas köpte vi den utan att tveka. Redan då fanns drömmen om att bygga om den till bobil och ta hela familjen till Mongoliet någon gång… Under sommarens ledighet kände vi båda att nu fasiken är det dags,  det är nu eller aldrig… Det är så enkelt att bara gå och drömma, men aldrig ta steget och faktiskt VÅGA.

Ni som kände pappa skrattar ni säkert gott åt tanken att hans bil ska ut på en resa över halva jordklotet. Min pappa hade aldrig flugit och aldrig varit utomlands. Något han gärna påpekade titt som tätt (oftast tätt) och satte ett stort värde i. ”Jag har aldrig…” var någonting som pappa sa med en blandning av bitterhet och stolthet om det mesta han inte provat på…  Så om han visste vilket äventyr hans älskade Opel Combo ska ut på hade han säkert bara fnyst och skakat på huvudet 😉 Men nu skulle ju inte detta inlägg handla om min pappa; utan om vår resa med hans gamla bil…

Vi har plan på resrutt, men den innefattar än så länge bara en lista med länder; genom Östeuropa ner till Turkiet, Georgien, Armenien & Azerbajdzjan och sedan vidare genom ett gäng -istan länder (Turkmenistan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Kirgizistan & Kazakstan) och sedan Mongoliet. Därefter vet vi inte alls vart vi bär av, kanske fortsätter vi med bilen mot Asien eller så lämnar vi den på vägen och tar oss vidare med tåg eller flyg. Vi tar helt enkelt (som vanligt) planerandet inför resan med ro och lämnar allt efter Mongoliet helt blankt.

I veckan fick jag beviljat tjänstledigt ett halvår, med start i augusti 2019, så nu kan vi börja planera på allvar!  Tänk – om ett år kanske vi precis har stannat för natten och bäddat ner oss i vår lilla bobil någonstans på väg mot de stora stäpperna i Centralasien 🙂

Översta bilden är från 2008/2009 någonstans i Sahara under vår roadtrip till Burkina Faso.

När semesterkänslan ännu inte infunnit sig…

Imorgon görs sista arbetsdagen på ett tag framöver för min del. Om någon dag slänger vi in oss i husbilen och drar iväg på sju veckors roadtrip i Europa… Det har jag ännu inte förstått! Den sista tiden har gått så fort. Jan har ju varit iväg på tre veckors MC-semester och det har gjort att den mesta tiden spenderats med allt som det innebär att vara småbarnsförälder och samtidigt försöka sköta arbetet någorlunda.

Jag lyckades klämma in en arbetsresa till Helsingfors förra veckan…

Så hur mycket tid har jag spenderat på att planera semestern? Svaret är i princip ingenting, trots att jag faktiskt lovat Jan att jag skulle kolla runt lite på vart vi ska åka. Den planen hade kanske hållit, om det inte var för det fina vädret. Istället för att leta reseinspo har jag & barnen har hängt ute och ätit rabarber, hoppat på studsmattan, lekt vid sjön och sprungit barfota på gräsmattan till alldeles för sent på kvällen…

Sommarkvällar när de är som bäst!

Så vad är då planen? Imorgon ska jag arbeta och Jan & barnen ska besiktiga husbilen. På lördag får vi städa ur husbilen, åka och handla all mat som ska med och packa allt.  Sedan bär det av söderut 🙂

 

Funderingar inför sommaren & årets premiärtur med husbilen…

Maj månad måste väl vara årets bästa? Våren är äntligen här och månaden kan till och med bjuda på lite sommarvärme om man har tur! Hela sommaren ligger framför en och semester och annat trevligt ockuperar tankarna. För min del innebär detta att årets husbilssemester så smått börjar ta form… Just nu verkar det som att våra sju veckor kommer att spenderas i Italien. Tanken är att åka längs med västra kusten ner till Sicilien och sedan ta östra kusten norrut.

Glass i skuggan är inte fel, en varm majdag!

Innan vi åker till Italien med husbilen så sticker Jan iväg på MC-semester till Isle of Man (detta var min 50-års present till honom, läs mer om det här). Så om en och en halv vecka drar han iväg på sin Africa Twin och blir borta nästan tre veckor. Direkt när han kommer tillbaka så är det dags för familjens husbilssemester och detta innebär egentligen tre saker: 1) Jans tankar går framför allt till att fundera över sina tre veckor på motorcykel i Skottland och sedan Isle of Man TT; 2) Husbilen måste vara klar innan han sticker och; 3) Det blir jag som får fundera på vart vi ska åka med husbilen och även göra listor på allt som behöver fixas innan han sticker… Vi har insett att tiden (precis som alltid!) är knapp så nu har vi en lista med rangordning: ”Måste fixas”, ”hoppas-vi-hinner-fixa-detta” och ”kommer-troligtvis-aldrig-att hinnas-med-men-hade-varit-trevligt-om-det-fixades”. 

Husbilen står parkerad vid Hällesjön.

För att få lite feeling och drömma oss bort så åkte vi i helgen bort på en liten minipremiär. Vi körde någon kilometer bort till en av sjöarna där vi bor och parkerade husbilen precis vid vattnet. Edvin var nog den av oss fyra som var mest förväntansfull och som han njöt! Han pratar ofta om husbilen och att han vill vara på husbilssemester, så han kunde knappt tro att det nu faktiskt var dags att åka iväg på riktigt! Det blev en perfekt premiär med strålande sol, blå himmel och spegelblankt vattnen… Nu ser vi alla, om möjligt, ännu mer fram emot sommaren äventyr!

Barnen upptäcker allt som finns vid vattenbrynet.

Kvällsmat i solen.