Antibes, Nice & Monte Carlo i en salig blandning

Avstånden mellan städerna längs med Côte d’Azur är inte långa, så vi lyckades beta av tre stycken på en gång. Vi valde att bo strax utanför Antibes och sedan utgick vi därifrån. Första dagen cyklade vi några kilometer in till Antibes, efter bergen i Korsika kändes den plana vägen hur enkel som helst! Antibes visade sig vara en härlig liten stad, med gågator och de obligatoriska stengränderna… Om ni kommer från Borås med omnejd så känner ni kanske igen skulpturen på bild, lite längre ner. Snacka om att jag blev förvånad när jag såg en likadan skulptur i Antibes som i min hemstad! Fast här hette den Le Nomade och inte House of Knowledge..

.

Andra dagen tog vi tåget till Monaco och Monte Carlo. Vi hade ingen egentlig plan med dagen, men barnen ville gärna se Casino de Montecarlo. Ni som har sett Madagaskar 3 förstår nog varför! Vem vill inte se en flodhäst, zebra, giraff och ett lejon storma ett kasino sedan dra därifrån i en pansarbil?! Barnen blev lite besvikna när det bara var andra turister som trängdes vid casinot, men tyckte att det var lite coolt att ha varit där ändå 😉 Vi strosade runt i staden i någon timme och sedan gick vi tillbaka till tågstationen. Staden ligger verkligen inklämd i berget och det är stora höjdskillnader, så Jan fick släpa vagnen uppför otaliga trappor.

På vägen tillbaka hoppade vi av tåget i Nice. Nu var alla ganska trötta och hungriga så vi stannade för en sen lunch och sedan var vi någorlunda pigga igen. Vi gick runt i Nice, från tågstationen och ner till vattnet. Som tur var hittade vi en lekplats på vägen så att barnen kunde springa av sig. Sedan gick vi flera kilometer på Promenade d’Anglas. Under vägen somnade äntligen båda barnen, så jag och Jan fick lite lugn och ro… Två städer i ett svep kanske var att ta i med två små barn?!

När barnen vaknat till gick vi till en mataffär och handlade. Nu hade det hunnit kväll och alla var hungriga igen. Vi lyckades äta upp sex nektariner och sedan var blodsockret (och humöret) stabiliserat. Efter en missad buss (missförstånd med busschauffören om att det inte gick att köpa biljetter ombord, varför kan inga engelska här!!!) så slutade det att vi tog en annan buss två stationer bort och sedan tog tåget hem… Jobbigt och härligt i en mix, ungefär som det brukar vara på resande fot 🙂

Strandhäng i Punta Grande & Scala dei Turchi

I lördags kom vi fram till Punta Grande och en ganska full ställplats precis vid vattnet. Det verkar som att många italienare är ute med sina husbilar på helgerna, och då fylls ställplatserna snabbt på, men vi hade tur och fick en plats mot havet. Efter en sen lunch så gick vi ner på stranden. Det kändes lyxigt att bo precis vid strandkanten, efter Spiaggia Calamosche där vi var tvungna att gå några kilometer för att komma till havet. Vattnet var dessutom varmt och lugnt, perfekt för Edvin & Alice! Det blev en riktigt härlig kväll, som spenderades på stranden till klockan åtta.

När vi gick upp igår så bestämde vi oss för att gå till Scala dei Turchi (eller turkiska trappan) direkt efter frukost. Det är en klippformation som består av kalk och vit marmor, som låg strax över 2 km bort. Självklart somnade Alice i min famn på vägen dit, tur att man fått lite armmuskler på köpet när man blev mamma 😉 Vi var framme runt 11 och hade inga större förväntningar, men alla blev positivt överraskade (förutom Alice som sov då förstås 🙂 ). Det var faktiskt ganska mäktigt att se den klarvita trappan som gick rätt ut i havet. Vi hade tänkt gå upp till toppen hela familjen, men det var ganska halt, så Jan fick gå ensam upp.

Resten av dagen spenderades mestadels vid husbilen. Det var ganska blåsigt, så att ligga på stranden var inget alternativ. Det var ganska skönt att bara hänga vid husbilen och ta det lugnt. Eller lugnt och lugnt, vi hann faktiskt med en strandpromenad även på eftermiddagen. På kvällen grillade vi och efter det kollade barnen på Minons. Vardag i husbilen 🙂

Just nu Sicilien, nästa Sardinien & Korsika

Det känns som att vi kommit till en brytpunkt på nåt sätt, Sicilien har varit huvudmålet på resan hela tiden och nu är vi här! Vägen hit och tillbaka har varit oplanerad och vi har bestämt resrutt några dagar i taget under resans gång. Det är även en vändpunkt eftersom vi har varit i väg halva resan, bara 3,5 veckor kvar…. Så vad passar då inte bättre än att bestämma vart vi åker efter denna ö?!

Första planen var att åka italienska östkusten upp, nästa var att åka färjan från Bari till Albanien. Nu har vi bestämt oss för nåt helt annat! Vi åker från Sicilien till Sardienen, sedan vidare till Korsika och till sist färjar vi över till Nice. Hur vi kör hemåt därifrån håller vi öppet tills vi närmar oss franska fastlandet. Visst låter det som en bra plan?!

Men innan dess är det dags för att utforska mer av Sicilien 🙂

Ett första intryck av Sicilien, med ett stopp i Taormina & Giardini Naxos

I måndags körde vi söderut mot tåspetsen av Italien. Vi kom en bra bit på vägen från Pompeji, men inte hela vägen ner. Vid 18-tiden kände vi att det var dags att stanna. Dagens stopp blev på en ställplats utanför Falerna Marina, precis vid vattnet. Helt perfekt!

På tisdagen åkte vi mot Sicilien och trots lite felkörningar i staden vid färjeläget så kom vi med en färja vid lunch. Vi hade målet inställt på Taormina och körningen genom kuststäderna på väg dit fick oss verkligen att sitta på helspänn. Trånga gator, bilar som parkerar hejvilt och mycket trafik… Lägg till fyra hungriga Axelsson’s i husbilen på det 🙂 Trots dåliga odds så gick det faktiskt helt okej och vi kom fram helskinnade till en ställplats i Giardini Naxos, strax söder om Taormina.

För en gångs skull var vi framme ganska tidigt och kunde äta lunch på ställplatsen. Barnen var nöjda och lekte utanför husbilen och gav oss föräldrar en stund lugn och ro. På eftermiddagen gick vi ner till stranden och hängde där till kvällen. Om ni inte visste det sedan tidigare så anser vi att eftermiddagarna är den perfekta tiden på dagen att vara på stranden. Solen är inte lika stark, det är inte riktigt lika mycket folk och det är inte lika varmt. Bara fördelar för en småbarnsfamilj 🙂

Så vad hade vi för första intryck av Sicilien när vi la oss efter första dagen? Det kändes lite som att köra in i ett nytt land när vi kört av färjan, positivt på många sätt, men samtidigt känns det fattigare här. Det beror nog dels på att husen och vägarna är mer slitna och att det är mer skräpigt. Det vi uppskattar med ön är de charmiga och livliga städerna med små och trånga gator (dock lite negativt när man kommer med en stor husbil). Landskapet är är bergig, med vulkanen Etna som gör ett mäktigt intryck. Det ryker från toppen och det är faktiskt Italiens största, aktiva vulkan och en av de mesta aktiva vulkanerna i Europa!

Igår (onsdag) tog vi 9-bussen in till Taormina och gick 273 (ge & ta några stycken…) trappsteg ner till stranden… Efter att ha ätit glass och spanat in utsikten över Isola Bella så tog vi bussen tillbaka till husbilen.

Även denna eftermiddagen spenderades på stranden. Vi var tillbaka vid husbilen först vid 19-tiden på kvällen och fixade lite småplock till kvällsmat. Edvin & Alice sparkade boll och lekte med några andra barn till sena kvällen.

PS. Jag låter sista bilden illustrera ungefär hur mycket privatliv man har på husbilssemester med två barn… Så här kan det nämligen se ut när Jan går på toa 🙂

En vända i Sverige och sedan på’t igen med Pompeji

Jag kan knappt tro att det bara är en vecka sedan jag skrev här sist. Mycket har hänt sedan dess! Jag och Alice har varit hemma i Sverige och vänt (söndag-söndag). Under den veckan har jag jobbat, jobbat & jobbat! När jag hade fullt upp med halvårsbokslut så var Alice hos mormor och grabbarna levde livet ensamma i husbilen i Italien.

Så vad har hänt sedan förra inlägget? Lördagen innan vi åkte hem spenderades vid Albanosjön, bara några mil öster om Rom. Sjön ligger i kratern på en vulkan, med ett fort högst upp på toppen. Dagen tillbringades på stranden och barnen tyckte det var häftigt att bada i en vulkan. Det kändes som den perfekta ”sista” dagen (trots att den slutade det men en p-bot och övernattning på en långtidsparkering. Så kan det gå 🙂 )

I alla fall, veckan hemma i Sverige gick fort! Det kändes som att vi precis kommit hem när det var dags att åka tillbaka till resten av familjen. Under veckan som jag och Alice var hemma så stod grabbarna på en ställplats 1,5 timme söder om Rom i byn San Felice Circeo. Det visade sig vara ett bra val! Deras dagar har fyllts av cykelturer, strandhäng och promenader. Visst låter det som värsta romantiska filmen?! När Jan frågade Edvin om det skulle bli kul att jag och Alice kommer tillbaka så hade han bara skakat på huvudet 🙂

Trots det svala intresset om vår återkomst så flög jag och lillan ner på söndagen. Direkt när vi landat i Rom så började vi köra söderut och hamnade i Pompeji. Det visade sig vara en fullträff! Så mysig liten stad! Idag gick vi till ruinerna av gamla Pompeji, som begravdes under ett vulkanutbrott för nästan 2000 år sedan. Jag blev överraskad över hur stor staden varit och alla detaljer på husen. Det var mosaikgolv, utförliga målningar och nåt slags vattensystem inne i husen. Det var dessutom stora gatusystem och amfiteatrar. Det var verkligen imponerande! Efter att vi sett en bråkdel av ruinerna (det skulle ta runt 7 timmar och se det mesta av staden) så packade vi in oss i husbilen och fortsatte söderut. Planen är att åka över till Sicilien imorgon.

Just det, för er som funderar över om det var några större olyckor eller missar som hände när grabbarna var själva så kan ni slappna av nu. Det enda som hände (som jag vet om) är att dom ”krockade med ett träd”, som Edvin gärna påpekar gång på gång 🙂 Riktigt så illa var det inte, men en påbackning när dom skulle parkera på ställplatsen resulterade i en trasig del på markisen. Tur att jag kunde köpa med mig reservdelar 🙂