Kajaktur på floden – en häftig upplevelse för hela familjen

Livet här är på repeat, med yoga, god mat, häng på altanen och lek på stranden. Igår gjorde vi någonting som bröt mönstret lite – vi hyrde en kajak! Jan paddlade längs med stranden bort till floden samtidigt som jag och barnen gick dit. Precis vid flodmynningen hoppade Edvin i kajaken och så paddlade båda två bortåt.

Alice visade direkt sitt missnöje över att hon inte fick följa med…

När Edvin och Jan kom tillbaka så stack jag ut på floden. Vilken mäktig känsla! Det var fullt av mangroveträd, havsörnar, hökar, fiskgjusar, och kungsfiskare. På ett ställe stod det några båtar där föraren slängde ut småfisk till fåglarna, så där var det helt fullt i luften! Jag är verkligen en naturmänniska och fåglar är jag extra förtjust i så jag uppskattade verkligen detta. Vattnet såg ganska stilla ut på ytan, men eftersom tidvattnet var på väg utåt så var det faktiskt ganska strömt och grunt på vissa ställen.

När jag var färdig så tog vi på Alice flytvästen och så åkte hon och Jan ut en sväng. Jag litar alltid mer på jan än på mig själv när vi gör nåt sånt här, så han får alltid ta med barnen. Ni som känner Jan kanske höjer lite på ögonbrynen, men tro mig, barnen är i trygga händer 🙂  Jan berättade att alla rovfåglar seglade runt dom och att en kom ganska nära Alice så att hon blev lite rädd. Efter en liten stund vände dom tillbaka, eftersom vi var lite tveksamma till om Alice skulle sitta still någon längre stund i kajaken. Precis när dom kom tillbaka så satt det en apa på bron till Earth Yoga Village (där jag gör yoga varje morgon, rekommenderas!) och Edvin ville att jag skulle ta ett kort så att han kunde visa på förskolan. Efter att jag lyckats få ett suddigt kort på apan var han nöjd!

Flytvästen sitter helt perfekt…
Apan är på väg över bron, till träden på andra sidan

Edvin ville hoppa i kajaken ännu en gång, så då fick han åka med till flodmynningen och sedan gav vi oss av hemåt igen. Det var ett litet äventyr som hela familjen uppskattade!

Lugna dagar i Palolem med avstickare till Patnem och Canacona

Natten mellan lördag och söndag låg Edvin i feberfrossa och spydde två gånger. Han har alltid varit stark när han är sjuk och klagar aldrig. Han brukar leka och prata precis som vanligt (läs munnen går i ett) och så var det även denna gång… Han väckte oss andra vid 9.30 med att springa fram till fönstret, dra undan gardinen och ropa ”Det är morgon nu!”. Som tur var blev han snabbt bättre och krafterna kom tillbaka och febern försvann redan efter frukosten. Så skönt! Det blev en sen frukost på Siarl Presely, som är vår favoritrestaurang här och ligger precis bredvid. Sedan hängde vi på altanen i nån timme, vid lunch gick vi stranden bort och åt på en restaurang uppe på klipporna mellan Palolem och Patnem. 

Lunchpaus på klipporna

Efter lunchpausen orkade barnen gå en bra bit till, så då gick vi hela vägen bort till Patnem Beach. Där stannade vi och tog en kaffe, innan vi vände och gick hemåt igen. Det märks verkligen att vi har två ”stora” barn nu, som orkar gå och sitter och leker tillsammans så att vi kan äta mat och dricka kaffe i lugn och ro. Så lyxigt! Vi var tillbaka vid vår bungalow på eftermiddagen och hängde på altanen sedan käkade vi kvällsmat på favoritrestaurangen bredvid. Barnen (och Jan) somnade tidigt, men när jag gick ut och satte mig på altanen så vaknade Jan till så då kunde vi sitta på altanen och prata och dricka Kingfisher, som är en indisk öl, ända till halv tolv snåret. 

Hand i hand på väg tillbaka till Palolem från Patnem
Glass utanför affären
Barnen målar på altanen

Måndagen började även den med sovmorgon och sedan frukost, yoga, häng på altanen, lunch, häng på altanen osv osv. Ungefär så som varenda dag säkert kommer se ut här, med lite variation för en och annan långpromenad på stranden och tur in till staden. Det här är verkligen semester! Vi brukar vara ganska rastlösa när vi reser och förflytta oss efter två – tre dagar, men nu hade vi bestämt oss för att ta det lugnt, så vem vet, kanske stannar vi här hela tiden?! På eftermiddagen gick vi och kollade in yogastället Earth Yoga Village, så imorgon blir det yoga där.

Alice plockar snäckor och stenar på stranden

Igår smög jag upp vid 8 och gick bort till Earth Yoga Village och körde ett yogapass fram till strax efter 10. När jag kom tillbaka till vår bungalow så låg fortfarande familjen i sängen 🙂 Så det blev en sen frukost och sedan gick vi bort till floden och badade (eller ja, alla i familjen förutom jag då såklart… Ni som hängt med här ett tag vet att jag är världens badkruka!) För att få lite omväxling så tog vi en rickshaw in till Canacona efter lunch och där blev det lite shopping.

Jan & barnen badar i floden
Canacona
Fixar en rickshaw för att åka tillbaka till stranden

Onsdagen blev ungefär som tisdagen, med yoga på Earth Yoga Village och sedan frukost, häng på altanen, lunch, stranden, häng på altanen, kvällsmat och sedan var ännu en dag över. Dagarna börjar gå fort nu, men vi njuter verkligen! 

Edvin hämtar vatten i solnedgången

Äntligen framme i Indien, och så lite magsjuka på det…

Resan till Indien blev ungefär som man kan förvänta sig när vi ska flyga någonstans, ett oplanerat stopp på vägen och lite för många timmar på flygplatser. Så är det att flyga stand by. I torsdags morse kom vi med från Landvetter till Doha utan problem, men sedan tog det stopp. Vi väntade först flera timmar på flygplatsen och planet som vi trodde skulle ta oss till Goa, men vid gaten fick vi veta att det var helt fullt. Vi satte oss och försökte tänka ut en plan B… Alla flyg till såväl Mumbai, Delhi och Amritsar var fulla, men till Colombo i Sri Lanka fanns det platser kvar. Skulle vi kanske åka dit istället? Vi hade svårt att bestämma oss och alla var trötta och hungriga så det var svårt att tänka rationellt. Tillslut bestämde vi oss för att ta in på ett hotell i Doha och försöka åka till Goa igen imorgon, trots att det såg ganska fullt ut. Ibland måste man chansa! Innan vi kunde lämna flygplatsen var vi tvungna att vänta på väskorna i dryga 45 minuter så klockan hade hunnit bli 23 innan vi satt på en buss på väg till hotellet. Vi lyckades hitta en ”smart deal” på nätet och lyxade till det och tog in på Radisson Blue, där det fanns pooler och bastu! 

Flygplatsen i Doha, Qatar

Vad skönt det var att lägga sig i en hotellsäng med prasslande lakan! Trots att vi låg alla fyra med ett täcke så lyckades vi sova helt okej och vaknade först vid 9 tiden. Fredagen spenderades, förutom en promenad i staden, på rummet och vid poolen. När vi satt i bastun så kom en kvinna in och sa till mig att jag inte fick vara där inne med Alice. Jag struntade i det och satt kvar. Efter en stund kom en annan kvinna in och sa att det kunde vara farligt för så små barn att sitta i bastun. Jag förklarade för henne att Alice bastat nästan varje vecka sedan hon var lite bebis och först då gick hon, något motvilligt, med på att låta oss stanna kvar. Tur det 🙂

Hotel Radisson Blue Doha, Qatar

På eftermiddagen var det dags att testa lyckan ännu en gång och försöka ta oss till Goa. Denna gången gick det bättre och vi kom med! Dock hade alla platser var för sig. Inga konstigheter tänkte jag, det är väl ingen som säger nej till att byta plats med en person som vill sitta bredvid sitt barn. Så fel jag hade… Jag frågade en äldre kvinna om hon ville byta plats – Nej! svarade hon direkt. Jag blev förvånad och tänkte fråga om om hon ville att jag skulle sätta tvåringen eller fyraåringen bredvid henne… men jag bet ihop och gick snopet vidare. Nästa person var trevligare och svarade tvärtom – Sjävklart! Så då hade jag och Alice löst platser. Jan och Edvin fortsatte längre bak och fick också bytt så att dom satt bredvid varandra. Fyra (väldigt snabba) timmars senare landade vi i Indien. Nu var klockan endast 2.30 på morgonen, så vi satte oss på flygplatsen och väntade i några timmar tills vi kunde åka ner till Palolem Beach. Innan vi åkte lyckades Jan nästan bli utslängd från flygplatsen, eftersom han och Edvin gått ut för att leta efter en fungerande bankomat. När han skulle gå tillbaka in fick han barskt veta att man inte fick gå in igen efter att man gått ut. Jag såg att båda två stod och diskuterade så jag och Alice gick fram och då lyckades vi övertala honom att släppa in Jan och Edvin igen… Måste alltid vara lite dramatik!

Vid 5-tiden på lördagen ordnade vi taxi och åkte till Palolem, ungefär en och en halv timme bort. Eftersom att bankomaterna på flygplatsen var sönder så åkte vi utan en rupee på oss. Vi sa till chauffören att stanna på en bankomat längs med vägen. Det gjorde han, fem stycken närmare bestämt. Men det hjälper inte när ingen fungerar… När vi var framme i Palolem så visade vi vart han kunde köra. Sist vi var här hade landet över en natt överraskat alla och precis förbjudit varenda sedel och man hade istället utfärdat nya sedlar som var de enda tillåta. Enda kruxet var att det inte fanns tillräckligt många nya sedlar, så det fanns knappt pengar i världens (tidigare) mest kontantrika land. Detta gjorde att vi visste vart varenda bankomat fanns i närheten eftersom det nästan var omöjligt att få tag i de nytryckta sedlarna. Men det är en historia i sig… Som tur var fungerade den sista (!) bankomaten som fanns i Palolem och vi kunde åka ner till stranden och betala taxiresan. Då hade klockan redan börjat närma sig sju och det var förvånansvärt kyligt ute, men när solen började gå upp blev det varmare. Vi gick bort till Leela Guesthouse och restaurangen bredvid, Siarl Presley Bar & Restaurant. Vi käkade frukost och hängde i restaurangen tills vi fick ett rum vid elva tiden. Sedan kvällen innan hade Edvin känts varm,  så jag tog tempen på honom och han hade så klart feber – 38,9 närmare bestämt. Självklart börjar vi semestern med feber och magsjuka! Hoppas att vi andra klarar oss…

Framme vi Leela Guesthouse, precis när solen gått upp…
Jan har somnat i stolen efter frukosten, innan vi fick vårt rum
Promenad på stranden

Borgholm över en natt – ett mysigt avslut på såväl ledigheten som 2018

Julledigheten har verkligen gått fort, som alltid när man är ledig! Vi har haft en lugn jul, med mycket tid tillsammans utan en massa måsten. När vi inte gått runt hemma (i pyjamas hela dan’) så har vi gjort vad som förväntas vid jul, nämligen spenderat tid med släkten.

Vi avslutade ledigheten (och 2018) med en minisemester till Öland. Målet med resan var att hälsa på min lillebror och det blev en fullspäckad resa som innebar en hel del tid i bilen, men också ett besök på Ölands Folkhögskola, en promenad på Alvaret och några timmar på Borgholms Badhus. Barnen hade hur kul som helst och Edvin pratar redan om hur många gånger han ska åka vattenrutschkanan nästa gång 🙂

Jag brukar inte bestämma några nyårslöften och jag brukar inte heller blicka tillbaka allt för mycket på det som varit… Om du, precis som jag, är lite mätt på alla tillbakablickar, nyårslöften och ”Best of 2018” som svämmar över alla flöden just nu så kanske du också fnissar högt åt hejhejvardags illustration med tips på mål för nya året: ”Dricka mer kaffe, sova mindre, träna sällan och äta mycket halvfabrikat i veckorna”

Det bästa av 2018!

Nu är vi i alla fall redo för 2019! Jag hoppas att året kommer att kunna sammanfattas med: Familjen, Äventyr & Yoga!

Julstök blandat med visumansökan till Indien

Helt plötsligt är det slutet av december och därmed även slutet av året… När det är som allra mörkast känns det skönt att ha någonting framför sig som man ser fram emot. Det behöver inte vara någonting stort, kanske längtar man rent av till julen, lite mer dagsljus, eller varför inte den svenska sommaren (vågar man hoppas på samma väder som förra?!).  Det jag väntar på just nu är i alla fall vinterns resa, om nästan exakt en månad packar vi ryggsäckarna och hoppar på ett plan till Indien.

Barnen (eller främst Edvin) pratar ofta om att Åka på semester allihopa. Det är nog främst tanken på att vara tillsammans som lockar, men han pratar också om att han vill ha det varmt och säger ofta Jag gillar inte kallt! Edvin pratar dessutom även om Indien titt som tätt, men det han minns är att han grävde ner en liten plogbil i sanden. En försäljare i en lite butik vid stranden tyckte synd om honom och gav honom en ny bil. Den kallas fortfarande för Indienbilen här hemma 🙂

Alla i familjen har lite olika minnen av Indien (eller ja, Alice kanske inte minns så mycket eftersom hon var liten nykläckt bebis när vi var där sist) och självklart är förhoppningarna också lite spridda. Både Edvin och Alice ser fram emot att leka i sanden och bada, medan vi vuxna längtar efter en riktigt god Masala Chai, fantastiskt smakrik mat och tid för varandra.

Indien har sedan flera år tillbaka visumansökning via nätet, så kallat e-Visa och det fungerar riktigt smidigt. Här kommer några tips inför din ansökan:

  • Det finns flera hemsidor som utlovar både snabba och billiga visum till Indien, men denna är den officiella: https://indianvisaonline.gov.in/evisa/tvoa.html
  • Det är i dagsläget ganska dyrt, både pga dollarkursen och prisökning. Idag kostar det 80 USD/ visum. Jag har för mig att det tidigare kostat runt 40-50 USD.
  • Du behöver ansöka minst 4 dagar innan du anländer i landet.
  • Turistvisumet gäller i 60 dagar efter du anlänt.
  • Tänk på att passet måste vara giltigt i 6 månader efter att du anlänt till Indien och du måste ha minst två tomma sidor för stämplar.