San Andres – en liten bit av Colombia i Karibiska havet

Den lilla colombianska ön gav oss några härliga dagar på stranden (men vi fick byta ställe tre gånger på fem nätter!). Det var fin vit strand och blått ljummet vatten, men vi var inte ensamma på stranden. Det var gott om colombianska semesterfirare och stämningen var på topp!

Vi flög från Cartagena på fredagen (15/11) och liksom de sista gångerna har vi kommit med planet utan problem. Lyxigt värre för en stand-by resenär (även om en väntar på bakslag ;)) Redan innan vi gick ner för landning och såg korallreven runt ön så hade jag fått upp förväntningarna på dagarna som väntade.

Det visade sig att första dagarna inte skulle bli riktigt som tänkt. Det var varmt och fuktigt när vi landade och vi gick ut från flygplatsen och letade boende till fots. När vi gått en stund utan att hitta nåt ledigt ställe överraskades vi av ösregn. Vi fick ta skydd på ett gästhus (Posada Shanghai Giovis) och där fanns det ett ledigt rum. Vi fick ett bra pris och checkade in. Vi satt kvar ute på terassen, skyddade både för regnet och solen, när jag märkte att Edvin var varm. Han hade över 39 i feber och konstigt nog hade han inte klagat på promenaden…

Vi gick in på rummet och satte igång AC. Nu märktes det att Edvin var sjuk. Han som alltid är full av energi och inte kan vara stilla en sekund var nu lugn och ville bara ligga och vila i sängen. Som tur var drack han massa vatten och fick i sig lite mat. Resten av familjen hängde på stället och höll honom sällskap resten av dagen och hela lördagen (16/11). Det fanns ett gemensamt kök på stället och en affär en bit bort så det gick ingen nöd på oss. Men någon strand blev det inte under våra första dagar på den lilla ön.

Redan på söndag morgon (17/11) mådde Edvin bättre och var sitt livliga jag igen. På eftermiddagen vågade vi oss ner till stranden och barnen var snabbt igång och lekte. Det spelades musik lite överallt på stranden, här trivdes vi! San Andres ligger egentligen närmare Nicaragua och Latinamerika än Colombia, men det rådde dock inga tvivel på att vi var i just Colombia. Vi lyckades nämligen taima in när landet spelade fotbollsmatch i Copa Sudamericana. Det var fullt av folk på gatorna och varenda restaurang hade dragit fram en tv för att kunna visa matchen.

På måndagen (18/11) behövde vi checka ut från stället eftersom det inte fanns lediga rum. Vi insåg ganska snabbt att billiga rum, med kök, var ganska svåra att få tag i. Tillslut fick vi tag på ett rum på Casa Hostel San Andres och checkade in där runt lunch. Nu ville vi alla snabbt ner till stranden så vi gick dit efter att vi lämnat väskorna på nya stället. Vi stannade kvar på stranden fram tills solen började gå ner och sedan gick vi tillbaka mot rummet.

Även tisdagen (19/11) spenderades med att byta ställe och hänga på stranden. Nu tog vi oss några hundra meter närmare stranden, till Ansah’s Place. Vi lagade lunch i det gemensamma köket innan vi gick ner till stranden. En stund innan solen gick ner började det blåsa och en stund efter kom regnet. Vi hann ta oss hem innan vi blev dyngsura! Lika fort som regnet kom, hade det passerat. Här var luftfuktigheten hög och det regnade en skvätt varje dag.

Vi hade egentligen tänkt hyra cyklar och utforska ön lite mer. Det fanns gott om andra, lite mindre stränder på ön, men eftersom Edvin haft feber ville vi inte vara ute i solen för mycket. Vi var dessutom ganska nöjda med att spendera våra dagar på stranden precis vid staden. Vi kommer få paradisstränder snart nog.

Vår plan var att flyga från San Andres till Panama, men pga krångel med biljetter och fullt plan så blev rutten istället San Andres — Bogota — San José. Vi hade tänkt stanna natten i Bogota, men när vi gått av planet kände vi båda ”vad fasiken, vi fortsätter till San José redan ikväll”. Så istället för att åka in till Bogota hoppade vi vid 21-tiden på ett plan mot Costa Ricas huvudstad. Nu väntar mer sol och bad, men framförallt yoga tillsammans med andra (även om yoga på trånga rum, med familjen tätt inpå, är alldeles för underskattat).

Vi har precis lagt upp en preliminär resrutt över Latinamerika, men den lär ändras några gånger om 😉 Just nu är i alla fal planen så här: Vi börjar i Costa Rica med San José och sedan fortsätter vi mot Puntarenas, Santa Teresa, Taormina. Sedan fortsätter vi längs med västkusten i Nicaragua med bland annat Isla de Ometepe som ligger i Nicaraguasjön (där det finns sötvattenshajar!). I Honduras åker vi över till Karibiska sidan och tar kusten där. I Sedan fortsätter vi till Guatemala och till ruinstaden Tikal. Efter det väntar Mexiko och Yucatánhalvön. Latinamerika – här kommer vi!

Charmiga Cartagena de Indias

Det är underbart när stället du inte hade några större förhoppningar på visar sig vara ett litet guldkorn som får dig att vilja upptäcka mer. Hela familjen gillade Cartagena från start och mot slutet av tiden där hade vi alla blivit förälskade i den lilla staden, vid kanten av karibiska havet!

När vi landade i Cartagena, strax efter lunch, i måndags (11/11) så var tanken att ta oss direkt till Playa Blanca. Det är en strand som nås enklast med båt, minibuss eller taxi. Det går också att ta lokalbuss en bit på vägen och sedan moppetaxi sista halvtimmen. Det hela slutade med att vi tog lokalbussen från flygplatsen den korta biten in till staden. På bussen fick vi veta att det bara gick att ta sig till Playa Blanca på morgonen. Då var det bara att tänka om och leta boende. Vi fick i efterhand veta att alternativet med lokalbuss och moppetaxi går att åka hela dagen, men i efterhand var det nog tur att vi inte visste det då. Istället fick vi fyra nätter och härliga, lugna dagar i Cartagena.

Det är ingen mening att ändra ett vinnande koncept, så när Jan letade boende väntade jag och barnen på ett torg. Barnen lekte med alla sina bilar och dinosaurier tills de tröttnat. Då gick båda två istället på nötjakt och fyllde sin hink med alla möjliga nötter och kärnor från träden. Jag älskar hur barnen kan leka med allt möjligt runt omkring. Fantasin har inga gränser! Jan lyckades hitta ett billigt hostel innanför murarna i gamla staden. För runt 200 kronor fick vi ett familjerum med frukost, men delad toa och dusch. Perfekt för oss!

Första kvällen gick vi runt i gamla staden och uppe på stadsmuren. Det fanns en del personer som var utklädda och en kille hade målat kedjor runt händer och fötter. Spindelmannen kände barnen igen, men vad var detta?! Varför hade han kedjor på sig? Det här är en av anledningar till varför jag uppskattar att resa med barnen. Helt plötsligt satt vi alla och pratade om den vidriga slavhandeln. Det hade vi nog inte gjort en måndag hemma. Barn är barn, men jag är också av den uppfattningen att barn förstår långt mer än vi tror och att sanningen alltid är rätt.

Cartagenas historia är mörk. Först blev området invaderat av spanjorer och staden grundades i början av 1500-talet. Staden var en del av den spanska nya världen och en av de viktigaste hamnarna. Cartagena blev en viktig handelspunkt i Karibien och Sydamerika, inte mist blev staden centrum för slavhandeln. En stad full med rikedomar på 1500-talet innebar ett ständigt hot från pirater och plundringar. Därför byggdes en stadsmur runt det som idag kallas ”gamla staden” och det finns även gott om fort och fästningar.

Jan var i Cartagena för ganska exakt 20 år sedan (han firade millennieskiftet här!) och staden har ändrats en hel del (precis som resten av Sydamerika). I den stadsdel han bodde då, Getsemani, var det slummigt, helt utan restauranger och bara enstaka billiga hostel. Nu blomstrade den stadsdelen! Det var vackra målningar i skarpa färger på husväggar, restauranger överallt och gott om hotell och hostel.

Vi var osäkra på nästa stopp på resan. Skulle vi ta oss till Playa Blanca överhuvudtaget? Stranden är Cartagenas mest kända, men också ökända, strand. Det ska vara helt fullt på stranden på dagen, både med människor men också av jetski och bananbåten. Det är inte riktigt vår grej. Visst, när solen börjat gå ner och alla dagsturister åkt ska stranden vara nästan folktom, men ändå… Det lockade inte riktigt och för varje försäljare i Cartagena som utropade ”Tour to Playa Blanca” blev vi allt mer säkra på att vi inte ville dit.

Vi spenderade fyra nätter i staden, från måndag (11/11) till fredag (15/11). Under dessa dagar hann vi med ett besök till Bocca Grandes (tråkiga) stränder. Det vi spenderade mer tid på var att strosa runt i gamla staden och i Getsemani utanför murarna. Här var det fantastiskt vackert ! Vi åt massa god mat, det blev ett antal olika sushiställen (Edvins favorit), men också lokala restauranger med colombiansk mat, varvat med pizza och poké bowl.

Vi bestämde oss tillslut för att flyga till San Andres, som är en liten colombiansk ö ute i karibiska havet. Mysiga städer har vi haft gott om under våra första tre veckor i Sydamerika, men nu ville vi ha skönt strandliv! Förhoppningsvis får vi just det på lilla San Andres!

Bogota – staden jag måste besöka igen!

Redan när vi satt i vår Uber på väg från flygplatsen in mot Bogota så älskade jag staden! Det var graffiti på husväggar och murar, staden var minst sagt färgstark. När vi senare strosade runt i La Candelaria var det gott om folk längs med gatorna och en härlig atmosfär… Det var dessutom vackra byggnader överallt – det här var en stad helt i min smak!

På fredagen (8/11) tog vi färjan från Ilha Grande klockan 10 på morgonen. Tunga regndroppar började falla när vi stod i kön till färjan. Innan klockan 12 var vi framme i Angra dos Reis och tog bussen från färjan till busstationen. Vi behövde inte vänta länge, redan 12.30 satt vi på en buss som tog oss mot Rio. Det var inte fullt så vi kunde alla sitta på ett varsitt säte. Tre timmar senare var vi framme. Denna gången bestämde vi oss för att bo nära flygplatsen, eftersom vi skulle försöka komma med ett flyg till Bogota reda klockan 06.30 följande morgon.

Vi tog en Uber från busstationen (Rodoiária Nova Rio) till Ilha do Governador där vi fixat ett rum. Vi har åkt mycket Uber på resan, men nu hade vi lite otur. Först tog det en evighet innan vi fick tag på en bil, sedan körde bilen vi fått fel och tillslut blev vi avsläppta en bit ifrån lägenheten… Så kan det gå 😉 Efter att vi lagt in våra väskor gick vi ner mot vattnet och åt när solen gick ner över vattnet. Det blev en trevlig sista kväll i Rio och Brasilien.

På lördagen (9/11) gick vi upp innan 04 och packade iordning våra väskor. Sedan gick vi ut till gatan och tog en Uber till flygplatsen. Vi fick checka in väskorna, men fick inga säten. Det fanns några platser kvar, så vi var ganska säkra på att vi ändå skulle komma med planet. På väg till gaten gick vi förbi ett cafe, där det stod två sniglar som det gick att gunga lite på. ”Vilken tur att det fanns en lekplats!” utbrast Edvin och båda två lekte tills vi gick bort till gaten. Det krävs inte mycket för att våra barn ska vara nöjda 🙂

Väl framme vi gaten fick vi platser och kunde borda planet. Flyget tog nästan sju timmar, men som vanligt gick tiden fort. Vi ställde tillbaka klockan två timmar, så när vi landade var klockan inte ens 12 och vi hade hela dagen på oss att upptäcka Bogota. Staden är en av de högsta huvudstäderna i världen och ligger på 2640 meter över havet. Om vi inte hade varit på höga höjder på vår bilsemester med Toto så kanske vi hade känt av den höga höjden, men nu märkte ingen av oss ens en släng av höjdsjuka. Jag läste någonstans att när en acklimatiserat sig till hög höjd så sitter det i ett halvår. Tur för oss!

Vi tog en Uber till området La Candelaria och hittade en liten lägenhet med ett Pentry för en helt okej peng. Vi slängde in väskorna och sedan gick vi ut. Jag gillade Bogota direkt! Vissa städer har DET och vissa inte. Bogota hade definitivt DET. Vi var ganska nöjda med att bara gå runt på gatorna och suga in atmosfären, men vi hann med en tur till Museo del Oro (eller guldmuseumet) innan vi trötta gick tillbaka mot rummet. Första dagen i Bogota gick alldeles för fort!

Jag blev förvånad när vi gick ut på Bogotas gator på söndagen (10/11). Mängder av gator var avstängda för biltrafik och det var fullt av folk som cyklade och promenerade på vägarna. Gatorna fylls av gatustånd med allt du kan tänka dig i matväg – hamburgare, arepa (majsbröd), kaffe, canelazo (kaneldricka) och all sorts frukt. Du hittar dessutom försäljning av leksaker, kläder, solglasögon och allt möjligt längs med vägkanterna. Det var som en stor folkfest! Jag fick veta att detta hände VARJE söndag. Över 100 km bilvägar stängs av för bilar och öppnas istället för cyklister och fotgängare. Tänk om andra ständer kunde gör likadant, varje söndag?! Det vore ju fantastiskt!!

Vädret var ganska kallt och regnigt under vårt besök i Bogota, så vi bestämde oss för att åka mot värmen och Cartagena redan efter två nätter. På måndagen (11/11) tog vi en Uber mot flygplatsen. Det finns sjävklart mängder av saker som vi missade under vår korta visit. Det sparar jag till nästa gång! För hit ska jag igen, men kanske under sommaren när vädret är bättre. Nu tar vi oss istället till värmen och kusten. Cartagena har tydligen en vacker gammal stad och stränderna en bit ifrån ska vara magiskt vackra.