Två idylliska småstäder i Kroatien på en dag: Omiš & Trogir

Igår blev en fullspäckad dag! Under natten blåste det mycket, vinden riktigt sög tag i husbilen så att vi vaknade flera gånger. På morgonen blåste det fortfarande, så vad gjorde vi då? Packade ihop allt och drog vidare såklart ?

Omiš

Vi körde in till Omiš, som är känd för att ha sandstrand och en vacker gammal stad. Staden ligger mitt emellan två berg och floden Omiš i mitten av bergen. Staden ger ett ganska dramatiskt intryck med de kala vitgrå bergen mot vattnet. Vi stannade på den största campingen i området, Galeb, men där var det en festival och fullt. Så istället parkerade vi och tog cyklarna in till staden. En vakt kom och försökte köra bort oss men Jan lyckades snacka till sig tre timmars parkering vid campingen (gratis såklart!).

Sandstranden i Omiš

Om du är i Kroatien och vill ha sandstrand så kan du åka till Omiš, men på den stora stranden mitt i staden är det ganska mycket folk. Vi hängde istället vid sandstranden mellan Camp Galeb och Omiš och där var det helt tomt! Så åk dit istället!

Den lilla stranden, precis efter Omiš

Efter att ha cyklat runt i staden, käkat Cevapci till lunch och hängt lite vid stranden så tog vi oss tillbaka till husbilen och började köra mot Trogir. Efter att ha parkerat på Camping Seget tog vi cyklarna in till staden.

Trogir
Gränderna i Trogir

Om du vill åka till en vacker idyllisk liten stad och måste välja mellan Omiš och Trogir så tycker jag att du ska åka till Trogir. Varför? Jo, den ha en mysig småbåtshamn och en gångväg med restauranger vid vattnet och ett litet fort. Sen har den, precis som Omiš, små gränder med lite butiker och restauranger. Trogir kändes mysigare, utan att jag riktigt kan sätta fingret på varför…

Trogir

Vi var tillbaka på campingen vid 18-tiden och tänkte att en picknick på stranden kunde vara mysigt. Så vi packade ihop lite ostar, salami, oliver, fikon och bröd och gick ner till vattnet. Här bestod stranden av små stenar, perfekt när man reser med barn. Ingen sand som fastnar överallt, men inte heller stora stenar som gör ont att gå på. Det blev två mysiga timmar på stranden. Edvin badade och satt och skakade av köld det sista, ändå ville han inte gå och lägga sig.

Camping Seget
Redo för en dag på vägen!
Liten kille som inte vill sluta bada!

Vattenfallen i Kravice & tillbaka i Kroatien

Igår var planen att börja köra mot Kroatien direkt efter frukost, men våra grannar på campingen var så trevliga så vi stannade kvar och pratade med dom en stund. Det var en irländsk familj med tre barn som skall vara ute med husbilen ett halvår.

Alex & Catherine med sina tre barn, plus Edvin

När vi kom iväg och kollade kartan såg vi att vattenfallen i Kravice låg på vägen så vi bestämde oss för att ta ett stopp där. Vi hittade en ”genväg”, men ni vet säkert vad man brukar säga om genvägar… Det slutade med att det tog lite längre tid att komma fram, så vid 13 svängde vi in på parkeringen till fallet. Vi hade förväntat oss att det bara skulle vara att gå ur bilen och gå en bit och se på vattenfallen. Men detta var en riktig turistattraktion med souvenirstånd, tåg ner till fallen och flera restauranger nere vid vattnet.

Vattenfallen i Kravice
Som ni ser var vi inte ensamma…
Jag & Edvin går över bron på väg till fallen

Om man vill ha en skön dag, med sol och (kalla) bad så är vattenfallen nåt som passar. Tänk bara på att du inte är ensam om att tänka just det, det var fullt med folk! Om du vill ha en häftig naturupplevelse så kommer du nog tyvärr att bli besviken, just för att det är så mycket turister, solstolar och restauranger. Vi åt lunch och Edvin lekte en stund vid en bäck och hade hur kul som helst, så det var ändå ett trevligt avbrott från att sitta i husbilen.

Auto Camp Sirena

Efter två timmar i Kravice hoppade vi in i husbilen igen. På kvällen svängde vi in på Auto Camp Sirena utanför Omis. Vi gick ner till stranden direkt och tog med lite chips och popcorn ner och satte oss i skuggan och hade picknick… Det verkar som att Edvin är lika mycket badkruka som sina två föräldrar för han sa att vattnet var kallt och ville absolut inte bada! Efter en stund åkte ändå kläderna av och barnen lekte åtminstonde i vattenbrynet ?

Stranden nedanför campingen
Picknick på stranden
Edvin klättrar uppför berget och jag & Alice sitter vid vattenbrynet
Här har Edvin precis hällt vatten på Alice, inte lätt att vara lillasyster alla gånger…

Det har hänt någonting sedan vi kom upp till Montenegro, Bosnien och Kroatien: helt plötsligt är det barnfamiljer på campingarna. Tidigare har det mest varit pensionärer. Dessutom är det nästan fullt på campingarna. Innan har det varit vi och nån husbil till, men igår tog vi sista platsen! Det fanns en till plats, men den var reserverad. Visste knappt att man kunde reservera platser…

Vår lilla guide till mäktiga Dubrovnik

Vy över staden, fotat 2008

På förmiddagen gav sig Jan ut på en cykeltur in till Dubrovnik. Att han är galen som ger sig ut och cyklar i denna värmen är jag säkert inte ensam om att tycka?! Det är dessutom branta backar och väldigt smala vägar! Han berättade att han hade fått cykla utanför räcket flera gånger, med branta stup ner till havet. Vi hade planer på att cykla med vagnen in till staden i eftermiddag, men efter hans tur idag så kan man väl säga att vi ändrade dom planerna 🙂 Han cyklade först upp till högst punkten innan staden och vände sedan hemåt, men då fick ha syn på gamla vägen och följde den hela vägen in till staden. Han tog ett varv innanför murarna (får man ens cykla där?) och sedan vände han hemåt.

Strand som endast nås med båt, fotat på Jans cykeltur

Vid fyra gick hela familjen ner till hamnen i Mlini och tog båten in till Dubrovnik. Ungefär 20 minuter senare var vi framme vid stadsmuren och klev av.

Båt från Mlini in till Dubrovnik
Dubrovnik från båten

Eftersom vi har varit här tidigare så hade vi ingen direkt plan, utan lät Edvin springa före och bestämma vägen. Här kan man inte se sig mätt på trånga charmiga gränder, vackra byggnader, tjocka murar och blanka marmorgolv. 

Det är inte så stort så om du går runt i några timmar så kommer du troligtvis ha gått förbi de flesta större sevärdheter. På kvällen tog vi bussen tillbaka till Mlini och det var allt från Dubrovnik, för denna gången 🙂

Dubrovnik är verkligen en häftig stad, har du planer på att åka hit? Här kommer några, högst personliga, tips:

  1. Mitt bästa tips är att inte bo mitt inne i stan, dels är det fullt med folk och dessutom är det lite krångligt eftersom man måste gå med resväskorna (inga bilar får köra innanför murarna). Sist jag och Jan var här bodde vi på berget ovanför, detta gjorde att vi hade den perfekta vyn över staden från terassen.

    Frukost på terassen med Dubrovnik nedanför, fotat 2008
  2. Om du vill ha lite mer lugn och ro så tycker jag absolut att du ska bo lite utanför staden, som i Mlini. Hamnområdet och kustremsan här är riktigt charmig! Tänk dock på att hela området runt Dubrovnik är bergigt, så branta trappor och gränder är det nog svårt att komma undan (likaså stenstränder!). Härifrån når du enkelt Dubrovnik med båt eller buss. Om du åker med barn så tycker jag verkligen att detta är att föredra, åka båt och buss är ju spännande! Om du är på roadtrip är detta också perfekt eftersom du slipper hitta parkering till bilen, det verkar vara kaos och trånga parkeringar nära gamla stan!
  3. Tips nummer tre är att inte åka under högsäsongen, dels för att det är varmt och dels för att det är galet mycket turister! Om du ändå åker hit när det är varmt; åk in till stan på eftermiddagen/kvällen. Eller så tar ni med badkläder, det går faktiskt att bada precis utanför stadsmuren!
  4. Tips nummer fyra är att inte ta med vagn till promenaden innanför murarna. Det blir en hel del trappsteg och smala gränder om du vill kunna utforska staden ordentligt. Edvin, som fyller tre i oktober, sprang runt nästan heja tiden, men det sista blev han trött och då fick han sitta på min rygg i selen. Jan bar runt på Alice, som fyller ett i augusti, utan sele hela tiden. Vi såg dock flera kämpa med vagn uppför trapporna, så visst går det också om man vill 🙂

Det bästa av Montenegro!

Igår fortsatte vi vår resa. Vi hade kunnat stanna i Lepetane längre, men på förmiddagen gjorde vi åt den sista (!!) blöjan och då packade vi ihop allt för att likaväl åka vidare (och handla på vägen). Vi tog ett stopp i Kotor och hade egentligen tänkt stanna över natten, men när vi kom fram så kände vi igen muren som slingrar sig från staden och över berget. Vi var visst här sist!

Stadsmuren som slingrar sig över berget, Kotor
Vallgrav framför muren, Kotor

Det var mycket folk och jämfört med ute på halvön var det långt ifrån lika charmigt! Så mitt tips till er som ska åka hit är: stanna i nån av de halvslumrande, söta byarna mellan Lepetane och Prcanj. Åk sedan på dagsutflykt till Kotor och om ni vill ha ännu mer liv och rörelse även till Budva. Det kommer kännas som himmelriket när ni kommer tillbaka till er lilla by igen, jag lovar!

Kotors gränder

Vi gick runt och strosade i stan och käkade lunch och sedan satte vi oss i Pärlan och åkte vidare mot Kroatien. Nu står vi på Camp Kate i byn Mlini, som ligger något söder om Dubrovnik. På kvällen tog jag och Edvin en promenad ner till vattnet. Det var trappor (160 trappsteg berättade en granne) och branta backar ner men Edvin kämpade på bra, när vi gick nerför i alla fall ?

Edvin på väg ner till vattnet, Mlini

Han tycker att det är så mysigt när han får lite tid själv och sprang runt och pratade hela tiden. Mitt lilla charmtroll! När vi skulle gå hem sa han i första backen att han var trött, 160 trappsteg senare med en 12 kilos Edvin på höften så var jag också trött…